Vilken höjdare

Tänker på Carl-Gustaf Lindsedts monolog i "Bilskolläraren" när jag skriver så. Du vet avsnittet där han säger:

Akta dragkärran!
AKTA Dragkärran!
AKTA DRAGKÄRRAN!
*Krasch, Bom*
Oj vilken höjdare
Den stod ändå där och skräpade
el dyl - osv

Nu var det inte någon dragkärra utan en soptunna som fick sig en resa.

Men jag kanske skall börja från början.
Jag är ofta ute och kör på de små vägarna, återvändsgator och dylikt på helgnätterna. Skall inte gå in på närmare vad jag gör eller varför. Dom som vet - dom vet - resten kan få fundilera litta.
Ofta är det trångt och man får saxa en hel del för att vända eller backa tillbaka. Men nu när det är ordentligt halt så kör jag mycket med den sk. handbromsvängen.

Ja ja - jag vet att det är lite pojkaktigt och småbarnsligt att leka så för gubbjävlar i min ålder. Men man är inte äldre än vad man gör sig och den lekfulle pojken i mig får faktiskt komma fram ibland.

Nåväl min typ av handbromssvängar funkar nog bäst om man har en framhjulsdriven carreta av mindre modell.

Metod 1 är att man har lite fart och svänger snabbt samtidigt som drar i handbromsen, vilket får bakhjulen att låsa sig och sladda. Man svänger alltså aktern på ekipaget. Väl genomfört så svänger man runt 180 grader. Men är svårt att kontrollera iom att det är mycket beroende på dels underlag och dels på farten. Är som att dansa foxtrot med en madam som ligger i den övre tugviktsklasse (150 +). Svårt att få igång svängen men ännu svårare att få stopp på skutan.

Metod 2 är att man står still och backar lätt. Gör en max svängning och samtidigt drar järnet en liten stund och därefter eventuellt trampar på bromsen. Alternativt så kan man även använda handbromsen även här. Allt beroende på underlag och situation. Man kan i princip säga att man sladdar runt med framdelen av bilen.

Metod 1 använder jag sällan men metod 2 dessto mer. För det mesta går det bra och blir precis som jag har räknat med (eller nästan iaf). Ibland (sällan) så fegar man lite och kommer inte runt som tänkt, utan får saxa fram o tillbka några gånger innan man är på rätt kurs. Lite vanligare är dock att det hela blir lite väl bra och man *snurrar* lite mer än man har tänkt sig. Då händer det att man dundrar lite in i en snövall. Hittintills så har det inte blivit några nya bucklor på skärmen för snövallarna är tillräckligt dämpande och mjuka. Sedan har min bil redan ett antal bucklor så en mer eller mindre gör nog inte så mycket.

Nåväl den aktuella natten så gjorde jag som vanligt på ett visst ställe, en återvändsgata med ingen vändplats. Drar järnet svänger, bromsar och får en sjujäkla snurr på bilen. Betydligt mer än vanligt alltså. Förstår att nu blir det snövallen. Men hinner inte ens tänka färdigt tanken innan det säger PANG.

I ögonvrån ser jag en soptunna göra en elegant seglats över snövallen och landa i den djupa snön på andra sidan av ett staket. Som tur är så var det den typen av tunna som är av plast, med hjul på ena sidan samt troligtvis helt tom. Tydligen så hade gubbjäv ........... öööh husägaren ställt ut tunnan delvis på vägen och en liten bit upp på snövallen samt med hjulen utåt. Vilket kan förklara det hela. Från min plats så såg soptunnan hel ut och vid en senare besiktnig av bilen hade denna inga nya bucklor.

Nåväl, som den trevliga, ärliga och genomschysta person jag är så tittade jag mig omkring och följde flödesschemat:
Var det någon som såg mig?
Kan någon veta att det var jag?
Osv....

Eftersom svaret var nej så rullade jag så tyst och diskret som möjligt därifrån samtidigt som jag försökte göra mig så liten som möjligt bakom ratten - som om det skulle hjälpa.
Nåväl - då det gått ett litet tag sedan händelsen så får jag anta att jag kom undan billigt.

Nu har husägaren inte ställt ut soptunnan på vägen igen och jag har en extra kolla på dessa gröna högflygande tunnor.